Bolån och utmaningar

I Sverige är det många som äger sin bostad vilket också oftast innebär ett bolån. Beroende på vart i landet man bor är bolånen olika stora, bor man till exempel i bostadsbristens Stockholm så har man ganska säkert ett stort bolån. I Stockholm där bostadsmarknaden är svår och priserna bara stiger för varje år trots bankernas försök att stoppa marknaden med olika amorteringsåtstramningar, kan det krävas bolån på flera miljoner för att kunna köpa sin första lägenhet. De senaste åren har bankerna gjort flera försök att stoppa den rusande marknaden, bland annat genom att införa ett högre amorteringskrav om man är belånad mer än 70 procent av bostadens värde.

Trots bankernas hårda krav har marknaden fortsatt att rusa. De höga priserna på bostäderna gör det svårt för unga vuxna att ta sig in på marknaden men även för låginkomsttagare, detta leder till att andrahandsuthyrning stiger i priser. Att få ett bolån idag är inte enkelt och det kräver nästan alltid ett fast jobb och att man kan betala åtminstone femton procent av bostadens värde kontant. Det betyder att man kan behöva ha ett ganska så stort sparande innan man kan investera i en bostad. Bor man istället i någon mindre ort ute på landsbygden är priserna avsevärt mycket billigare och många kan till och med betala bostaden helt själva utan att ta ett bolån på någon bank. Det finns såklart stora utmaningar med att en stor del av befolkningen är upp över öronen belånade, bland annat om räntan skulle stiga kraftigt. Skulle Riksbanken höja reporäntan kraftigt skulle många hushåll få det svårt att betala bolånen. Reporäntan är styrräntan för riksbanken och det är den som sedan styr de övriga bankernas räntesättning. Riksbanken kan höja eller sänka reporäntan och har den senaste tiden låtit reporäntan vara ganska oförändrad.

Nya bolåneaktörer tar marknadsandelar från de traditionella aktörerna

Nya bolåneaktörer tar marknadsandelar från de traditionella aktörerna

En annan mycket större utmaning är att de traditionella aktörerna så som storbankerna tappar marknadsandelar till nyare, mindre aktörer som innehar en helt annan finansieringsmodell en den tidigare traditionella modellen som storbankerna använder sig av. De nya aktörerna använder sig av ett mycket mer kortsiktigt upplägg och detta i sin tur kan leda till svårigheter för konsumenten när bolånens löptid löper ut.

Konsumenten behöver förstå riskerna vid ett sådant upplägg eftersom bolånen då blir mer påverkade av marknadsläget vid förlängningen. Det kan leda till att de blir utprisade och blir då tvungna att välja en ny bolåneaktör. En annan utmaning med de nya bolåneaktörerna är dess motståndskraft vid en kris, de traditionella aktörernas motståndskraft ligger i dess långsiktighet och det är också det som skapar stabiliteten i kreditutbudet. De nya bolåneaktörerna saknar denna långsiktighet och tillsammans med kortare löptid på bolånen kan detta i slutändan leda till påverkan på samhällsekonomin.

De nya aktörerna gör att den traditionella finansieringsmodellen ifrågasätts och efterfrågan på den nya modellen kan leda till att storbankerna behöver se över sin fortsatta användning av denna modell. Man kan se nu att den svenska bostadsmarknaden är under förändring och omvandlingstryck och det ska bli intressant att se vart det landar.