Bostadskrisen i Sverige

En bostadsbrist uppstår när marknaden inte är i jämvikt. Detta kan bero på många olika faktorer såsom att befolkningen växer för snabbt och byggandet av nya bostäder helt enkelt tar för lång tid. I takt med att vi har blivit fler och fler i Sverige borde nybyggnationer av bostäder ligga på en rekordnivå. Det gör den dock inte och har heller inte gjort på flera år, det har dock byggts bostäder men de bostäder som faktiskt har byggts har legat på en prisnivå som gör att en hel del människor exkluderas ifrån marknaden. Lägenheterna har helt enkelt varit för dyra för bland annat unga, ensamma och låginkomsttagare och marknaden på flertalet orter är i princip helt mättad på dessa bostäder.

Genom att färre människor flyttar hamnar bostadsmarknaden i ett så kallat låst läge. Att vi inte flyttar så mycket som möjligen förr handlar dels om hårdare krav från banker, vi får helt enkelt inte lika mycket lån idag som förr. Och det syns väl speciellt i våra storstäder då det endast är ett fåtal lyckligt lottade som har möjlighet att spara ihop en rejäl handpenning. Vi flyttar heller inte lika mycket på grund av de höga priserna och till slut blir marknaden en enda stor ond cirkel.

Bostadsbristen gör numera också att medelinkomsttagare nu riskerar att bli bostadslösa och fler unga människor bor hemma mycket längre än de kanske önskat. Andra konsekvenser har bland annat också blivit att studenter tvingas att tacka nej till studieplatser då det inte finns något boende på orten, rapporter visar att hela 37% har fått tacka nej vilket såklart i sin tur påverkar både framtida arbetssituation och en möjlig brist inom olika yrken. Andra missar drömjobbet och hela 39% har undvikt att söka arbete på en annan ort än där man är bosatt idag. Fokus har nu vänt en del och istället för att fokusera på hur många bostäder som måste byggas börjar man nu tala om för vem de egentligen borde byggas för.

Underskottet

problem med bostadsunderskott

Rapporter från det senaste året har klargjort att fler än 80% av Sveriges alla kommuner har ett underskott på bostäder. Det innebär dock inte att det inte finns lägenheter, för precis som nämnt tidigare så finns det på många ställen lägenheter som även i vissa fall står tomma. De är dock allt för dyra för gemene man.

Det innebär i princip att hisnande 60 000-70 000 bostäder i så kallad normal prisklass som behöver produceras varje år fram till 2025. Om inget otroligt drastiskt görs så är det målet redan förlorat.

Boendevanor förändras

Att bo som inneboende är en av de allra vanligaste formerna i våra storstäder, ibland delar man boende med bekanta och ibland okända och ibland köper man en adress. Att endast ha en soffa i någons hem är också vanliga alternativ. Men hur länge orkar man? Faktum är att hemlösheten också ökar och för tillfället så händer inte speciellt mycket för att detta faktiskt ska förändras.