Framtidens bolån

Ett bostadslån är till för att finansiera köp av ett hus eller en bostadsrätt. Som säkerhet eller pant för lånet används ofta själva fastigheten eller intecknade värdepapper. Reglerna kring bostadslån för privatpersoner skiljer sig från olika länder. I Sverige får privatpersoner som mest låna 85 % av bostadens värde. Resterande andel finansieras vanligen med egen kontantinsats. En alternativ metod för att finansiera den sista delen är blancolån, men detta kräver vanligen en god återbetalningsförmåga från låntagaren.

Belåningsgrad

Tidigare har en belåning på upp till 95 eller 100 % av marknadsvärdet varit tillåtet. Men under hösten 2010 införde dock Finansinspektionen en bestämmelse om att nya bolån inte bör överstiga 85 % av bostadens värde. Detta infördes i ett försök att dämpa hushållens skuldsättning som kan hota samhällsekonomins stabilitet om den blir för hög. 

Vad gäller framtiden för belåningsgraden på bolån finns inga säkra besked i nuläget. Moderaterna presenterade under hösten 2019 ett förslag kring att höja bolånetaket till 90 %. Motiveringen till förslaget var bland annat att detta kan underlätta för unga att ta steget in på bostadsmarknaden. Experter inom ekonomi har välkomnat detta förslag men bedömer att det skulle behövas ytterligare åtgärder för att underlätta för unga att köpa sin första bostad, enligt en artikel i SvD.

Amortering

Lån

Lånets amortering beror på bland annat belåningsgraden och låntagarens möjligheter att betala tillbaka. Sedan sommaren 2016 finns nya krav från Finansinspektionen kring amortering. Beroende på belåningsgraden och om lånet överstiger låntagarens bruttoårsinkomst mer än 4.5 gånger ska lånet amorteras av med minst 1 – 3 % varje år. Först när belåningsgraden är under 50 % av bostadens värde är det möjligt med ett amorteringsfritt lån enligt Finansinspektionen nya regler.

Om Finansinspektionen i framtiden kommer att skärpa eller lätta på amorteringskraven är just nu ovisst. Det har riktats skarp kritik mot amorteringskraven, bland annat från chefsekonomen på SBAB. Kritiker menar att kraven stänger ute unga personer från bostadsmarknaden och att det riskerar leda till inlåsningseffekter.

Ränta

Räntan på bolån har historiskt varierat, under 90-talet fanns räntor på bolån som översteg 10 %. Riksbanken bestämmer reporäntan. Genom att sänka eller höja denna påverkas andra räntor i Sverige, exempelvis bankernas bolåneräntor. Reporäntan är ett penningpolitiskt verktyg som kan användas för att styra inflationen och påverka efterfrågan i den svenska ekonomin. Sedan 2015 är reporäntan negativ. I dagsläget är den – 0.25 %. Vid Riksbanken senaste presskonferens meddelades att det planeras en kommande höjning av reporäntan i december 2019.

Riksbankens prognos för kommande höjningar eller sänkningar av reporäntan kallas för räntebanan. Räntebanan är endast en prognos och kan komma att ändras utifrån den ekonomiska utvecklingen. Den nuvarande prognosen från Riksbanken indikerar att räntan troligen höjs till 0 % i december.

Den aviserade höjningen av reporäntan sågs som oväntad av bland annat Boränterådet vid SEB. Anledningen till detta är att den svenska ekonomin nu tycks göra en inbromsning och inflationsmålet på 2 % har varit svårt att uppnå. Med tanke på att Riksbanken under flera års högkonjunktur haft en minusränta var det oväntat med ett besked kring räntehöjning inför den lågkonjunktur som nu kan vara förestående.